textersomrr.blogg.se

Nej det här kommer inte vara ett annat upprepande om "Det är det som är på insidan som räknas", det om insidan och utsidan tycker jag att alla själv får bestämma vad som är viktigast och vad som ska lysa starkast för alla att se.

 

Jag är inte smal, men jag vill inte läggas in i kategorin tjock, jag vill inte kallas tjock. Tjock är ett ord som låter så negativt, är du tjock så är du därmed seg, äter hela tiden, tystlåten, blyg, får inte ta så mycket plats (det gör redan din kropp), mat gör dig lycklig du behöver inte mer än det. Ungefär så låter ordet tjock för mig. Har fått höra otaliga gånger under min uppväxt,

- "Men DIN kroppstyp var jättebra att ha under stenåldern och vid svältande tider! Din kropp tar upp alla ämnen och behåller dem, lagrar dem. Så klaga inte över det du har runt magen, det är bra grejer det!" 

- Jaha? Du vet att jag inte lever på stenåldern va... Nu är det smala ben, smala midjor som är inne, kan du gå ner så mycket att du kommer in klänningen till bröllopet? Hinner du springa dig till sommaren 2017 kroppen? Visa skinn -> men var smal för i helvete!

Att vara mullig = Är att vara tjock = Det är negativt.

 

Ett tag var det så, man kunde bara vara Smal eller Tjock. I filmer och i vanliga skolan fanns det alltid den tjocka, den tjocka var blyg, mobbad och får vara med de coola lite grann, men personen i sig ska minst två gånger få en negativ replik kastad på sig om vikten i fråga. Får man se på tv, att vara lite rund om magen, dvs tjock, så KOMMER du bli utpekad som det.

 

Men nu kommer det fler problem fram, för nu räcker inte bara tjock och smal, nej nej, här kommer långa listor fulla med bilder, beskrivningar, skisser på kvinnanskropp i alla möjliga former. Ja! Skriker många, vi är så mycket mer än tjock och smal, bra att vigda vyerna. Men varför det, jag är inte så säker på att jag ens var med på att tjock och smal skulle få finnas. 

 Är du/har du kroppsformen fyrkant, cirkel, upp och nervänd triangel, timglas? Athlet kropp, curvy, middle age? Vilken "ska" en vara? Hur vet en vilken en är? Söker jag på google kommer upp flera tusen bilder med fler bilder och beskrivningar av varje kroppstyp. För att vara ärlig så har jag inget stort intresse av vad jag är för något, men det blir liksom påtvingat på en.

- Har du den här: kroppstypen så är du troligen på det här viset, du måste träna såhär, det här säger din kroppstyp om din personlighet, osv osv.

För någon, som mig själv, som största delen av mitt 17 åriga så långa liv så har jag alltid varit osäker om min kropp. För bredbröstkorg - klänningarna på H&M passar inte, hur många storlekar jag än byter uppåt. Magen som ser platt ut när en står upp, men blir bilringar när en sitter ner. Tröja på tröja när en bär cropptop. Höfter för breda, och klagande på klagande. 

Men egentligen är det väl inte så konstigt av alla dessa fövirrade och rädda tankar om min kropp, jag växte upp med switchandet från bara smal och tjock, till ett tio tal till beskrivningar och prototyper av kvinnanskropp. 

Beskrivningarna kanske ses som ett hjälpmedel, förstå och veta hur din kropp är, jag känner själv bara att det sätter press, för att man själv kanske vill ha en så kallad "curvy" kropp, men beskrivningar säger tegelsten..

Är du en tegelsten, så är du en tegelsten. Det är utom räckhåll för dig att bli en curvy tjej. 

 

Skulle det bli så bättre då om baserna till dagens kroppstyper smal och tjock bara var de alla kunde ses som? Lättare att dela upp alla i boxar, då var jag nog den så kallade "tjocka" i klassen hela grundskolan, i gymnasiet, på jobbet.. Då vet ALLA att jag är den "tjocka", min box med den "tjockas" personlighet, egenskaper, kunskaper och instuktioner hur de omkring mig ska bete sig. Hur fungerar en tjock person? Följ bara dessa instuktioner så kommer vardagen flyta på!

 

Men kom igen!?  

Varför behöver det finnas så kallade labels? Varför måste vi dela upp oss i olika boxar så att säga, kalla mig inte tjock för jag ser mig själv och min kropp som en kropp. En kropp! Som är min, som jag fått, som jag kan göra mycket med och skratta och gråta med, och träna om jag vill. Jag behöver inte ett papper med beskrivningar över vad jag är och har för kropp, den är min och den ser ut som den gör. Bara för att min mage är fylligare än andras, så ändras inte min auro till någon som en inte borde prata med, någon som något negativt, någon som inte tar hand om sig. Jag har mina lata stunder, då om jag lägger på mig nåt kilo så är det så att säga bara mitt val/fel. Men bara för att mina höfter är bredare än dina, min mage har mer kött på sig än din, behöver det inte betyda att jag gett upp om allt, att jag inte kämpar. Ser du en större kropp än dig själv som tränar, kämpar och springer. Peka inte som om det är något ovanligt, personen i fråga har sin kropp och du har din. Fokusera på din så fokuserar personen i fråga på sin. 

 

Det här är från min synvinkel, från hur jag ser min kropp. En annan människas kropp skulle nog ha något helt annat eller kanske väldigt likt att säga om saken. Du som läser, håller du, är du helt emot? Låt höra, allas åsikter välkomnas!

 

Tack och hej för denna lilla text om saker som rör. 

 

//Mimmi